Trafik
En gång i tiden drog kuststaden Lifstenshamn en enskild järnväg till stambanenätet och den snabbt växande inlandsstaden Göstafstad. Järnvägens trafikidé bygger på denna historiska händelse. Modelljärnvägen är tänkt att föreställa hur Lifstenshamn Göstafstads Järnväg (LGJ) såg ut på 1930-talet som enskild järnväg. När ånglok drog person- och godstågen. Eller, alternativt som SJ-bana under 1950- och 1960- talen med både ång- och diesellok i tågen.
Göstafstad Södra
I Göstafstad uppförde LGJ en egen station som fick namnet Göstafstad Södra, här finns en dold anslutning till stambanan och Göstafstads C. Stationen har en bangård för rangering av tåg och uppställning av vagnar. Vid stationshuset omedelbara närhet står ett godsmagasin. Lite länge bort ligger ett lokstall med två portar och vändskiva. Ett stickspår går till Engelbert Sågverk AB som är en flitigt användare av hamnen i Lifsten.
Lifstenshamn
Kommersiella intressen i Lifstenshamn såg möjligheten att utveckla kontakterna med sitt omland och dra fler frakter till hamnen. År 1874 invigdes Lifstensham Göstafstads järnväg (LGJ). Jordbruksprodukter, industrivaror, virke och så småningom även pappersmassa rullade på spåren mot Lifstenshamnen. I motsatt riktning transporterades främst insatsvaror till industrin och jordbruket. Järnvägens tillkomst medförde att Lifstenshamn på 1890-talet fick verkstadsindustri och att en oljehamn byggdes 1932. Ryggraden i järnvägens ekonomi är således godstrafiken men det förekommer naturligtvis också en hel del persontrafik.
Lokstationen i Lifstenshamn
När vi kommer fram till 1950- och 1960- talen har Lifstenshamn expanderat kraftigt. I hamnen bedrivs en omfattande import av kol och olja. Hamnen tar via järnvägen från Göstafstad emot sågade trävaror, papper och andra industrivaror för export. Staden har fått en stor postterminal och fler industrier som transporterar sitt gods på järnväg. Även persontrafiken har expanderat genom ett större befolkningsunderlag och arbetspendling.
Växling i Lifstens industriområde
Lifstenshamns stationsyta är betydligt större än Göstafstad Södra. Det långa stationsområdet ger många roliga möjligheter till växlingsarbete. Kuststaden har två hamnspår varav det ena går till oljehamnen. Stationen betjänas av två godsmagasin, ett mindre och ett större med två spår. Mitt emot stationshuset ligger postens terminal. En annan viktig kund hos järnvägen är verkstadsindustrin Tyrgil & Ödvast. Granne med verkstadsindustrin är en kabelfabrik som också den har en egen spåranslutning. Lifstenshamns lokstationen består av stall för fyra lok, vändskiva och kolningsanläggning.
Godståg på linjen
Spårplan
Trafiken bedrivs från punkt till punkt mellan Lifstenshamn och Göstafstad. Spårplanens utformning blir därför en avspegling av detta trafikkoncept. Spårplanen inrymmer samtidigt en rejält tilltagen rundslinga utan stationer. Rundslingan symboliserar järnvägslinjen mellan de två städerna där modelltågen kan "sträcka ut" ordentligt.
Byggnation
Modelljärnvägen är inbyggd i en IKEA-bokhylla med katalognamnet Ivar. Bokhyllan står i vinkel utmed två väggar i vardagsrummet. Bokhyllans totala längd är 3.3 x 2.1 meter. Modellbanan består av sammanlagt sex hyllsektioner i olika storlekar. Trots sin storlek smälter banan in bra i vardagsrummet. Tågen rullar i lagom ögonhöjd bland böckerna utan att dominera rummet totalt. En av många fördelar med N-skalan är att en förhållandevis stor bana tar liten plats.
Sågverket i Göstafstad
Järnvägen är inte byggd direkt ovanpå Ivar-hyllorna utan de har ersatts av moduler med fackverkskonstruktion. Fackverksmodulerna gör det betydligt enklare att konstruera nivåskillnader i lanskapet än på de plana IKEA-hyllorna. För att inte tala om hur fackverket underlättade installationen av de 21 Peco-växlarna. Nivåskillnader och berg är skapade på fackverket med hjälp av masonit, kork och frigolit. Banvallen består av kork och masonit som vilar på fackverket.
Persontåg som lämnar Göstafstad Södra
Banan är alltid långt ifrån färdigbyggd. Det återstår att installera ett signalsystem och en av modulsektionerna är färdig till 70 %. Eftersom antalet lok har ökat pågår även en utbyggnad av bägge lokstationerna. Dessutom går det i framtiden att komplettera järnvägen med fler moduler. Jag som har byggt denna anläggning heter Anders Lindholm och är medlem i Lundarallarna.
Till: Lundarallarnas hemsida
Samtliga foton är tagna av Sven Hägg och redigerade i Photoshop av Anders Lindholm.
